Big is Beautiful

På vår regionala utvärderingsträff i Bispgården igår blev det nästan slagsmål om den här bilden när det gällde att plocka bilder för att illustrera framgångsfaktorer i Kraftsamling Skog. Kombattanterna hade något olika associationer till bilden men för mig smälte de samman ungefär så här: Med Kraftsamling Skog har vi visat vår storhet och styrka. Det vi gjort är STORT! Elefanten är, liksom vi, ett flockdjur. När vi går samman och går åt samma håll är vi oslagbara. (Personligen tycker jag elefanten är intressant för att den har så stora öron.)

Gissa vilka andra intressanta tolkningar som fanns i det här fina bildcollaget.

Lätt packning

Det har varit mycket tal om packning, kappsäckar, kontar och andra packningsattiraljer på min blogg den senaste tiden. Som veckopendlare är det här med packning en evig följetong, kläder efter väder för kontorsdagar, skogsdagar, stadsdagar, mötesdagar. vardagar, helgdagar och annandagar. Min strävan är alltid att resa så lätt packad som möjligt. När jag stod vid bagagebandet på flygplatsen häromdagen insåg jag dock att det finns dom som har ännu lättare packning ...... eller vad sägs om detta minimalistiska bagage.

Konten i Kristinehamn

Jag har tidigare berättat att vi nu "packar kappsäcken" i Kraftsamling Skog. Man kan packa i en kont också. Det gjorde vi idag i Kristinehamn. Ett tjog jordnära kraftsamlare vände ut och in på sina erfarenheter och tankar för framtiden. Mycket nyttigt för en centralbyråkratiserad projektledare att lyssna till. Jag tänkte hinna med ytterligare tre såna träffar de kommande två veckorna. Totalt genomförs elva träffar. Sen har vi nog stoff för arbetsinsatser under det kommande decenniet.

Tidens tand

Jag hade idag en date med 88-årig jägmästare och fick mig en rejäl tankeställare över vilken teknikutveckling vi haft de senaste decennierna. Han berättade för mig om sitt livsverk, ett detaljerat planeringsunderlag baserat på 1975 års flygbilder som han hade lagt många manårs bildtolkningstid på. Det som var kalhygge då är idag gallringsskogar och hans livsverk kan bara nyttjas som historiskt jämförelsematerial. Idag kan vi istället med ständigt nya satellitbilder och modeller typ Heureka i ett nafs uppdatera, korslägga, modellera och prognostisera skogen ur alla tänkbara vinklar. Hur kommer tidens tand att fara fram med dessa metoder? Sitter jag om trettio år och berättar för något jägmästaryngel vars medlidsamma blickar viskar "Vojne, vojne! Vilket slavjobb ni gjorde på den tiden."

Skratta eller gråta?

Idag fick jag det yttersta beviset för att Kraftsamling Skog är ett framgångsrikt koncept. Jag hörde nämligen berättas hur en representant för ett stort skogsbolag kontaktat SV, Studieförbundet Vuxenskolan, för att resonera om att lägga upp en kampanj i samma anda som Kraftsamling Skog. Det får väl anses som glädjande att vi blivit stil-ikoner men nog är det sorgligt låg moral att försöka planka in på detta sätt. Vilket klavertramp att dessutom gå till just SV som har LRF som en av sina tre grundorganisationer. All heder åt SVs representant som sa blankt nej till förslaget.

Nu packar vi kappsäcken

Nu packar Kraftsamling Skog kappsäcken för framtiden. Med start imorgon genomförs under tre veckor tolv stycken regionala träffar där fotfolket i Kraftsamling Skog, de som gjort jobbet, samlas för att vaska fram det bästa från de tre år som gått och packa det i en matnyttig kappsäck (=matsäck?) för skogsägarföreningarnas och LRFs fortsatta vardagsarbete. Parallellt med detta pågår sista fasen i utvärderingen av Kraftsamling Skogs effektmål. Om tre veckor vet vi alltså om Kraftsamling Skog varit till någon nytta. Pirrigt värre!

Skogsbilväg to hell

Det torde knappast ha varit en skogsbilväg som inspirerade till AC/DC:s skiva "Highway to hell", knappast heller till Led Zeppelins "Stairway to heaven". I ett vägkors långt, långt ute i obygden hittade vi dock idag dessa vägskyltar.
Kusbölehelvetet, som den ena skylten pekade mot, var verkligen värt ett besök, en Storsjöbygdens Small Canyon med urgammal röding och mystisk helvetesbäck.
Vägen mot Ingenting utforskade vi aldrig. Centerpartiet har ju i årets valrörelse bytt ut begreppet "landsbygd" mot "framtidsbygd" och det vore synd att krossa den visionen med att besöka Ingenting i obygden.

Värden i den nära världen

Onsdagkväll i Krokoms Gamla Lanthandel med bildvisning om fåglar nära oss och musik av elever från Birka folkhögskola. På det kaffe med dopp i udda koppar och miljö. Ornitologens, alias distriktsläkarens, fågelbilder från Krokom höll högsta klass och kryddades med intressanta fakta. Visste du t ex att bland tofsviporna är det hannarna som tar hand om ungarna? (tofsvipor behöver ju ingen bröstpump) Nötväckans liv och leverne vid fågelbordet utanför köksfönstret kan vara väl så fascinerande som tropikernas färggranna flygfän.
Musik är alltid starkast live tycker jag, särskilt när den framförs på nya känslosamma sätt av orädda ungdomar. Vad är väl världsartister i Globen mot en musikupplevelse som detta?

Summa summarum så var det en kväll med livskvalitet på nära håll, kanske sånt som Ture Nerman tänkte på när han skrev den där vistexten om "...små nära ting".

Kul kultur-tur

Jag, som till vardags ibland höres sucka över "olönsamma" EU-projekt har idag glidit runt och njutit av ett sådant. Busstur med egen arkeolog i Östansjöbygden, byarna i brytningen mellan Storsjöbygdens bördiga silurmarker och urbergsområdena öster därom. Ur buckliga mosstäcken trollade arkeologen fram järnframställningsplatser, husgrunder och kavelbroar. Pollenanalyser visar att man redan på 400-talet odlade marken i Bingsta. Något yngre snitt var det på de gamla släktingar, grannar och barndomskamrater som jag träffade på resan. Att lära känna sina rötter ger trygghet, även om det är "olönsamt".

På spåret

Två dagars höstexkursion med Föreningen Skogen, den här gången med ett, för en skogsexkursion, ovanligt färdsätt. Vi åkte nämligen tåg längs Inlandsbanan. SCA var årets värd och på bilden ses lokföraren själv, tillika VD för SCA Skog.

Skogsexkursion är en särskild umgängesform, en kulturell företeelse som stärker relationer och nätverk inom skogsnäringen. Exkursionspunkterna kan ibland tillföra nya tankar och kunskap. Den här gången presenterades t ex resultat från contortagallringar. Att gallra eller inte gallra - det är frågan. Gran i Norrlands inland tappade flera placeringar på topplistan. Extra synd då att skogsmarodören Alces alces fått så många att plantera gran även på tallmarker.

Den verkliga exkursionsessensen utvinns dock mellan exkursionspunkterna, över kaffekåsan och vid middagsbordet. Där utvecklas skogsmannaskrået. Den här gången fanns ovanligt många politiker och externa representanter för t ex SNF på plats vilket bidrog till att samtalen höll sig på spåret, det korrekta och samsynta spåret mellan Vilhelmina och Östersund.

.