ERFArenheter från Dunker

Har idag hämtat inspiration och energi hos en av skogens gedigna missionärer. Ute i det småbrutna landskapet i Dunker har han byggt upp en egen utbildningsarena för dem som vill ta motorsågskörkort. Inne i kurslokalen hittade jag denna egenhändigt konstruerade kvistningsattrapp. Ute i maskinhallarna kan deltagarna under tak och med belysning finslipa kapning och instick med sågen. De här fiffiga fågelholkarna utgör bevis på att man behärskar sin motorsåg.

Egentligen var jag där för att inhämta erfarenheter från den skogliga ERFAgrupp (=erfarenhetsgrupp) som finns i bygden sedan fem år tillbaka. Förutom ERFAerfarenheterna fick jag med mig inspirationen från ett landsbygdsföretag med bl a följande verksamhetsgrenar; eget skogsbruk, viltförvaltning, brännvedsproduktion, utbildning, vägförvaltning, trädfällning, snöröjning. Lägg därtill ett gott samtal om skogsägande och skogsägarrörelsen nu och i framtiden så förstår ni att jag haft en bra dag på jobbet.

Fri som en fågel

Äntligen fri!!! Igår kunde jag efter två månader på kryckor äntligen köra bil själv. Slut på livegenskap, husarrest och beroende av skjuts. Jag är ingen extrem bilkramare men jag vill ha frihet att bo och jobba där jag trivs, träffa släkt och vänner och utöva mina fritidsintressen på tider och platser som passar mig. Jag tycker det är tragiskt att så många ungdomar idag avstår från att ta körkort och därmed begränsar sig till ett urbant liv. Tåg och bussar i all ära men utan bilen dör landsbygden. Det är opportunt att förkasta bilen, klassa den som samhällets miljöfiende nr 1. Jag tror istället på teknikens utveckling. Kan vi lägga resurser på att flyga till månen så måste det väl gå att utveckla mer miljövänliga bilar? Fri som en fågel - igår såg jag också årets första tofsvipa. Jag kör och hon flyger nu mot ljusare tider.

Fjärilar och trähus

Det sägs ju att en fjärils vingslag på ena sidan jorden kan starta en orkan på andra sidan. Vad ska då inte en jordbävning i Japan kunna starta här hos oss? Stor hausse för trähustillverkarna spekuleras det vilt om i media. Jag pratade idag med en trähustillverkare som förklarade att det inte bara är att knäppa med fingrarna och börja exportera. Husen måste redan från början tillverkas så att de är anpassade till att transporteras i container. Det är egentligen bara ett företag i Sverige som är helt inriktade på den typen av export. Det är ett Japanägt företag, Tomoko-hus, i Insjön. Det ska bli spännande att se vad som händer med Insjön de närmaste åren. Ett gammalt talessätt far genom huvudet men det tar emot att skriva det när så oerhört många människor i Japan har det så svårt nu.

Kul-tur på jobbet

Det har blivit många hiss-turer under mina två halta månader. Det är inte alltid så kul turer. På kontoret i LRF-huset i Stockholm satt en dag ett anslag om konstutställning på plan 9. Jag nappade på det, kunde ju vara kul med en kultur-tur, dessutom ända upp till plan 9 istället för min vanliga destination på plan 8.
Det gjorde gott med lite kultur i vardagen, särskilt när jag hittade den här tavlan. När jag läste texten kände jag tydligt hur en liten rund och varm rödhake från skogslandskapet där ute fladdrade in i kontorslandskapet. Smaka på orden - "och eldskenet är över rödhakens bröst så länge han lever och skogens själ i hans ögon".

Verktygslåda i gott sällskap

När jag i fredags besökte Mellanskogs kontor i Flen fick jag en glad överraskning. Kraftsamling Skogs pedagogiska verktygslåda stod där i all sin glans. Ja glansen var i och för sig svår att se eftersom lådan var täckt av tidningar och stod bakom en sopkorg. Men hellre det än undangömd i något avlägset förråd. Tanken med verktygslådan är ju att den ska finnas lätt tillgänglig när det är dags för kurs, skogsdag eller annan pedagogisk tillställning i skogen. I den finns diverse pedagogiska hjälpmedel. Här verkar man dessutom ha kompletterat med andra bra-att-ha-grejer som stamtrissor och första förband.

Sitt på händerna

Turné för att vaska fram bästa möjliga utbildning för våra skogliga rådgivare. Coachande förhållningssätt i Östersund ena dagen och målträffsmodellen i Flen nästa dag. Konststycket är att hjälpa skogsägaren att själv komma fram till vad hon, eller han, vill istället för att peka med hela handen. Kruxet är att vi skogsmullar skolats mer till att vara uppslagsböcker om skog och skogsbruk än förlösare av människors vilja och idéer. Bästa tipset - sitt på händerna så hoppar skogsägaren högre!

Skog till nytta eller nöje?

"Borta bra" lyder just nu rubriken på en annons från en av våra större banker. Annonsen går ut på att banken kan hjälpa den som bor långt borta från sin fastighet. "Att äga en fastighet på landet ska vara ett långsiktigt nöje" skriver man också i annonsen.

Är det dithän vi är på väg, att skogsägandet placeras på nöjeskontot? Jag är den första att medge att skog är kul, men jag tycker också att det är oerhört viktigt att skog ger nytta. Nytta för den som äger den, nytta för sysselsättning och försörjning på landsbygden. Visst kan borta vara bra, men bäst är ändå om skogen får ge långsiktig nytta för dem som lever och verkar hemma ........ tycker jag.

Om sannolikhet

Inte kunde jag tro i torsdags när jag filosoferade om skifferlagren under vårt hus att berggrunden skulle rämna i Japan dagen därpå. Så oerhört små vi är när naturens krafter ryter till. Då bleknar problemen med en spik i foten och ett extra borrhål till ingenting.
Och vem kunde tro att det osannolika skulle kunna hända - igen?! Före Harrisburg var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända (fritt citerat efter en klok man) och sen kom Tjernobyl och sen kom Fukushima.

Underjordiska borrar

Imorse väcktes jag av min makes ivriga stämma. Borrarna är här nu, sa han. Lille gubben, tänkte jag, nu har du allt mardrömmar. Inte ens märgborrarna svärmar i mars, än mindre granbarkborrarna som vi alla bävar för.
Nu var det inte dom borrarna han menade. Det var brunnsborrarna som hade kommit, de som skulle rädda vår bergvärmeslang som sprungit läck. Någon direkt räddning blev det nu inte, istället ett nytt borrhål på 200 meter och xxxxx kronor. Märkligt att det 1991 med dåtidens värmepump räckte med 130 meter och att dagens moderna pump behöver 200 meter för att värma samma hus. Borde inte utvecklingen gå åt motsatt håll?
Tack vare borrarna, de tvåbenta alltså, har jag idag fått en del underjordisk lokalkännedom. Jordlagret utanför vårt hus är 9 meter tjockt. Grundvattnet har lagt sig till ro 15 meter ner i borrhålet. Berggrunden, åtminstone de 191 borrade metrarna, består av skiffer, oklart vilken sort. Ivrigt googlande pekar åt Andersöskiffer, men vad det är har jag inte lyckats lista ut. Svart som synden var den i alla fall när borrmjölet uppblandat med vatten vällde ur slangen och in i containern. Synd var det också att vår grusgång blev svart som synden när containerluckorna visade sig vara öppna så att skiffervällingen översvämmade vår uppfart. Nu behöver den dechiffreras.

Internationella skogskvinnodagen

Idag är det internationella kvinnodagen. I år är det internationella skogsåret. Alltså måste det väl idag vara internationella skogskvinnodagen? Det vore på sin plats med tanke på hur mycket brännved kvinnor världen över samlar och bär hem. Även med tanke på hur mycket pappersvaror kvinnor fraktar hem från affärerna. Och dagens svenska gallringsskogar, vilka var det som satte de plantorna på 60-talet? Jo det var säsongsarbetande husmödrar som med omsorg om varje planta lade en rejäl grund för framtidens skogar. Hatten av för skogens kvinnor!
Jag roade mig med att räkna studenterna på skogiskurs 2009-14 och fann 30% kvinnor! Det är lysande jämnt jämfört med 70-talet när %-talet låg på mellanölsnivå. 30% sägs ju vara den magiska gräns när en minoritet upphör att vara minoritet. Tänk den dag 30% av de ledande befattningarna i skogsnäringen innehas av kvinnor.

P.S. Jag kom just på att den här länken är värd ett besök, inte bara på internationella skogskvinnodagen, utan alla dagar. Goda förebilder kan vi aldrig få för mycket av. D.S.

P.P.S. Hittade en debattartikel som lyfter just skogens kvinnor idag. D.S.

Skogskloka frön

Hur fixa 180 påsar med 34 granfrön i varje? Jo, med hjälp av en händig dotter kommer man en bra bit på väg.
Varför fixa 180 påsar med 34 granfrön i varje? Jo, med hjälp av dem kan man tydliggöra hur viktigt ett aktivt skogsbruk är som en del av lösningen på klimatproblemet. Välj att sätta 34 förädlade granplantor istället för 34 oförädlade och den tillväxtökningen kompenserar tre månader av ditt CO2utsläpp. Plantera fyra hektar med förädlade granplantor och kompensera för ett helt liv.

Skogsstyrelsen - I like!

Häromdagen fick jag brev från Skogsstyrelsen. Vojne, vojne var min första reaktion. När jag väl hade öppnat brevet blev jag istället varm i hjärtat och nästan lite våt i ögat. Istället för att smyga runt och kolla om vi planterat där vi avverkade för ett par år sen skriver man ett brev och frågar fint om vi har planterat (vilket vi har) och när vi tänker göra det om utifall att vi inte har gjort det än. Skogsstyrelsen frågar mig, och litar på mitt svar (hoppas jag). Frihet under ansvar.
Det känns extra kul att det för 15-20 år sedan var en skogsvårdskonsulent i Jämtland som började använda den här formen av "klarkort" på sitt distrikt för att effektivisera arbetet och kunna sätta in de personella resurserna där de bäst behövdes, inte på att springa fortare och fortare över skötsamma skogsägares hyggen. En lokal vardagsförbättring som smittat av sig. I like!