Avslutade junikvällen med en liten midnattstur till hällarna på hygget i norr. Satte mig på en sten, tittade och lyssnade in sommarnatten. Nedanför mig låg Näkten nästan spegelblank och långt borta mellan tallarna blänkte Storsjön. Från skogskanten fylldes luftrummet av småfåglarnas kärlekssånger. I fjärran hördes ett trött litet orrspel, i senaste laget kan tyckas. Det måste ha varit en gamstrek som inte fått till det ännu. Rakt över mitt huvud drog morkullan iväg, bara för att några minuter senare flyga tillbaka samma väg. Utan att se det visste jag att den skulle går ner i den nygallrade skogen ovanför vårt hus där den nog har sitt bo. Sen hörde jag den, göken i öster, östergök - tröstergök. Mina tankar gick till vänner som har det tungt just nu. Jag hoppas att östergöken hörs hos dem också.
Midnatt i juni är magiskt, det är liksom X-tra allt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar